Mitt på dan idag kom Jens syster Veronica, Johan och Vidar på pannkakslunch hos oss. Jag fixade smeten och Jens stekte dem. Viktigt att berätta är att han vänder dem genom att flipa dem i luften!! Min hjälte! :)
Vidar är så söt! Han är så förtjust i mig. Han tittade på mig och sa på knagligt tvåårsspråk: -Jag tycker om dig Katta!
Blev alldeles varm i bröstet!
Har glömt att skriva att när vi var på väg till Ljusdal hade Veronica och Vidar promenerat hit för att hälsa på och Vidar hade blivit helt förstörd över att jag inte var hemma och tokgrinat, så Veronica ringde upp mig för att visa att jag verkligen inte var hemma och jag hörde hur han grät i bakgrunden. Lillgubben!
Tur jag har min utomordentligt snälla man som har hållit ställningarna idag!
Även skönt att han tog med Jolie när han åkte och handlade så jag fick lite tid för mig själv.
Ryggen har blivit lite bättre eftersom, men jag kan fortfarande inte sitta, då låser sig kroppen i smärta och jag tar mig inte upp själv...som värsta gammkärringen!
Få se hur det känns imorgon, men de känns lite tungt faktiskt. Blir så less!
Hade världens gråtattack ikväll också...får så mörka tankar ibland.
Konstigt att vara jätte lycklig ena sekunden och jätte låg och deppig den andra.
Som värsta psykot...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar