söndag 12 september 2010

Förlossningsdepression och barndop

Jag är nog världens sämsta bloggare tror jag!
Som vanligt har det hänt massor sen sist jag skrev.

Igår så döptes Jolie (eller dopades som Jens brukar säga ;)). Hade tänkt lägga upp bilder också men jag hittar inte kabeln, Jens har väl lagt den på något bra ställe ;).
Det blev ett lyckat dop och Jolie var jätte snäll hela dan och grät inte alls under cermonin. Jens syster Veronica och min brorson Robin var faddrar. Jag hade bakat massor med cupcakes och pappa hade beställt smörgåstårtor från sitt jobb. Det blev ett ganska avslappnat dop och det var inte så många gäster, bara de närmasta vännerna och familjen. Det var ganska många som var bortresta också.
Det blev en massa cupcakes och smörgåstårta över, så jag fick ge bort till pappa, Jens pappa och syster. Fast jag har ändå fulla frysen med cupcakes. :S
På kvällen så blev vi bjuden på middag hos Vera, Stefan och Hilding. Hilding har blivit så stor grabb, de växer så snabbt! Jolie var väldigt intresserad av honom och ville gärna klämma lite på honom, men han var inte lika intresserad.
Det var skönt att slippa laga mat för jag var helt slut. Vi fick grillad kyckling med potatisgratäng och så plommonpaj till efterrätt, allt var kanon gott!!

I torsdags var vi på bvc och vägde och mätte Jolie, hon vägde 5332 g och var 60 cm! Hon börjar bli så stor lillgumman! Ibland så önskar man att man kunde stoppa tiden och alltid ha henne så här liten och go!
Efteråt så åkte Jens och Jolie iväg på en liten tur och jag fick träffa en psykolog, eftersom jag varit nedstämd ett tag nu. Han konstaterade ganska snabbt att jag fått förlossningsdepression.
Känns skönt att få någon att prata med, för jag går omkring och ständigt håller masken så ingen ska märka hur jag egentligen mår. Det är bara Jens som vet hur jag mått.
Jag får såna skuldkänslor också för hur jag mår, man ska ju vara glad och jätte lycklig nu när man fått barn, inte må såhär.

Ikväll åkte Jens iväg på teambuilding på vildmarkscamp i vissfjärda och ska vara borta i 2 dar. Är så trött på hans jobb, för han är aldrig ledig, inte ens när han är ledig, för då ringer de hela tiden. Han är ganska less själv. Han önskar han hade mer tid med Jolie och mig.
Få se vad jag och Jolie hittar på de här dagarna.

1 kommentar:

  1. Hoppas psykologen hjälper dig att bli glad igen. Hade också en förlossningsdepp när Max föddes. Det är skitjobbigt :-/ Men det BLIR bättre, kan jag lova. Psykolog är kanon, skönt att prata, det hjälper ju för de flesta, jag behövde mer hjälp, men jag fick diagnosen traumareaktion också. Hoppas det har vänt för dig nu. Skrev en del om min depression i min förra blogg.. johannaslillasvarta.. hur piss man än mår kommer man ut 10 ggr bättre på "den andra sidan" till slut :) Kram!

    SvaraRadera