Min lilla dotter har nu blivit en lite klätterapa!
Hon klättrar överallt!
I bokhyllen, upp i soffan, in i skåp och om hon får chansen så upp i trappen fort som ögat!
Man har ständigt hjärtat i halsgropen!
Det är väl bara att vänja sig vid den känslan är jag rädd.
Hon har en vilja av stål och ett humör som ett åskväder. Antagligen därför hon har blivit så snabbt duktig på allt hon tagit sig för! Hoppas att detta fortsätter genom hela hennes liv och att hennes starka vilja får henne att klara allt hon tar sig för!
Även om man vill ha kvar sin lilla bebis, så vill man att de ska bli duktiga och utvecklas. Känslorna står i konflikt till varandra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar